Inför herrslaget

Northug åker.

En liten stämningskoll så här kvällen innan dagen då det smäller! Men jag säger här och nu att jag tror ALDRIG att Sverige kan rå på Norge i stafetten imorgon. Northug åker. Rönning är i kanonform, liksom Martin Johnsrud Sundby. De går och lägger sig ikväll tokinspirerade av de norska damerna, och jag tror inte att något annat lag kan rå på det norska imorgon. De missar inte chansen att i stor stil på hemmaplan vinna det tyngsta guldet som delas ut under mästerskapen.

Det känns så märkligt att somliga experter i olika medier verkligen tror att Sverige ska kunna utmana om segern. Vad finns det som tyder på det?
I vilken form är egentligen Rickardsson? Och Södergren? Hur pass bra orkar Johan Olsson hänga i? Det är bara Hellner som är i tokslag, och medan både Ida Ingemarsdotter och Charlotte Kalla har fick sin chans i teamsprinten att skaka av sig det klassiska loppet med den kassa vallan, så går samtliga herrar in i stafetten med katastrofloppet över 15 km som senaste minne.

Vad ska vi tro...brons? Jag säger det igen, det finns verkligen inte på kartan att det svenska laget försvarar sitt guld ifrån OS imorgon.

Ett silver, för ovanlighetens skull!

Gött mos!

Ett svenskt silver blir facit när vi summerar dagens stafetter.

Den ena gick av stapeln i Ryssland, det handlade om skidskytte-VM:s första lopp, för ovanlighetens skull mixedstafett. Norge bestämde sig för att för en gångs skulle satsa på denna lite perifera distansen mixedstafett och då vann man givetvis. Tora Berger, Ann Kristin Flatland, Ole Einar Björndalen och Tarjei Bö. Ett så starkt mixedtafett-lag har Norge aldrig förr ställt på benen. Och man kan väl kanske säga att det var detta som kostade Sverige en medalj, det och ACO:s urusla insats på andrasträckan. Före Sverige, Tyskland som tvåa och Frankrike på en tredjeplats, en placering som Frankrike vann i sista skyttet mot Sverige, då Carl-Johan Bergman inte pallade för trycket, blev stressad av Martin Fourcades snabba första skott och chansade bort sig.

Norge, Tyskland och Frankrike. Precis de länder jag varnade för i uppsnacket.

En försmädlig fjärdeplats för det svenska laget på den inledande distansen i skidskytte-VM alltså. Bättre upp framöver!

Men i Holmenkollen var det desto roligare! Damstafetten! Prispallen blev återigen en nordisk fest. Norge gick inte att rubba, helt omöjliga. Men Sverige hade desto mer att säga till om i kampen om silvret. Ida Ingemarsdotter gjorde ännu en kanoninsats på förstaträckan, Anna Haag gjorde en stabil insats på andrasträckan. Britta Norgren (förlåt för allt) gjorde en smärre hjälteinsats på tredjesträckan (till synes avhängd av den finska åkaren kom hon ändå ikapp gick om de sista metrarna). Och Kalla, kanske i sitt livs form, gav inte sin finländske motståndare skuggan av en chans. Mycket mycket trevligt!

Två norska guld idag alltså. Hyfsat svar på de som lite hånfullt skrattade åt den norska guldmissen igår...

Svenskt silver minsann! Det är inte så ofta det blir svenskt silver, överhuvudtaget. Antingen är man bäst, eller så orkar man som mest kämpa sig till en tredjeplats. Kul med silver! Känns fräscht!

Imorgon: herrstafetten! Åker Northug? Hur hungrig är Hellner? I hur bra form är egentligen Rickardsson?

Vad vi vet är att skidorna inte längre är något problem. Svenskarna hade strålande skidor igår, och förmodligen bäst av alla idag!

Vad står det egentligen mellan Hellner och Northug? Fortfarande 1-1? Northug har ju trots allt två silver också... Sammanlagt 2-1 till Northug då kanske? Har han tur, kan han ju inte åka imorgon, och slipper därmed förlora ett lopp mot Hellner...

MEDALJKAMPEN:

Norge
7 3 3

Sverige
2 2 4

Finland
1 1 2

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, superkombination
Marit Björgen - guld, sprint
Marit Björgen - guld, dubbeljakt
Marit Björgen - guld, 10 km klassiskt
Petter Northug - guld, dubbeljakt

Vibeke Skofterud, Therese Johaug, Kristin Störmer Steira & Marit Björgen - guld, stafett

Tora Berger, Ann Kristin Flatland, Ole Einar Björndalen & Tarjei Bö - guld mixedstafett
Petter Northug - silver, sprint
Eldar Rönning - silver, 15 km klassiskt
Petter Northug & Ola Vigen Hattestad - silver, teamsprint
Therese Johaug - brons, dubbeljakt
Martin Johnsrud Sundby - brons, 15 km klassiskt
Maiken Caspersen Falla & Astrid Jacobsen - brons, teamsprint

Sverige
Marcus Hellner - guld, sprint
Ida Ingemarsdotter & Charlotte Kalla - guld, teamsprint
Jens Byggmark - silver, slalom

Ida Ingemarsdotter, Anna Haag, Britta Norgren & Charlotte Kalla - silver, stafett
Anja Pärson - brons, superkombination
Anja Pärson, Maria PH, Hans Olsson, Matts Olsson - brons, lagtävlingen
Maria PH - brons, slalom
Emil Jönsson - brons, sprint

Finland
Matti Heikkinen - guld, 15 km klassiskt
Aino-Kaisa Saarinen & Krista Lähteenmäki - silver, teamsprint
Aino-Kaisa Saarinen - brons, 10 km klassiskt

Pirjo Muranen, Aino-Kaisa Saarinen, Ritta-Liisa Roponen & Krista Lähteenmäki - brons, stafett

Stafettuppsnack

Knappt hade glädjen över beskedet att Maria Rydqvist var frisk nog för att kunna köra dagens stafett hunnit lägga sig, förrän beskedet kom att hon insjuknat igen. Illa och tråkigt. Ett svenskt damstafettlag med gårdagens guldmedaljörer Kalla och Ingemarsdotter, Anna Haag och Maria Rydqvist (bästa svenska efter Kalla på dubbeljakten med en sjätteplats) hade varit med och slagits om segern. I det laget hade Anna Haag varit det mest osäkra kortet, och sämre osäkra kort kan man ha. Det hade varit ett fräscht lag, ett lag för framtiden! Nu går istället Britta Norgren in för Maria Rydqvist, något som känns som en tillbakagång mot ett sånt stafettlag som kanske kan vara nära, men ändå inte riktigt räcker till. Det känns riktigt tråkigt...
Men Kalla och Ingemarsdotter är trots allt fortfarande i strålande form. Och Haag har fått sina två lopp att komma in i detta mästerskapet, det är under dessa två sista tävlingar hon ska kliva fram! Så kanske att Sverige kan ha något att säga till om ändå, om Britta inte tappar alltför mycket på sin tredjesträcka... Norge lär nu ingen rubba i alla fall.

På tal om Norge (svårt att undvika). Idag kommer också för norrmännen alarmerande besked om att Northugs start i herrarnas stafett imorgon är i fara. Efter silverinsatsen i teamsprinten igår ska Northug känt sig irriterad i halsen, han gick direkt från medaljutdelningen utan att möta pressen, och han avstod också från en på förhand utlyst presskonferens idag på förmiddagen. Ett norskt herrstafettlag utan Northug... Oj oj...

Ny sport! Idag inleds skidskytte-VM! Sverige ska ha fler medaljchanser än någonsin tidigare, enligt förståsigpåarna. Våra fyra stjärnor i toppen, Helena Ekholm, ACO, Ferry och Carl-Johan Bergman har skrapat ihop totalt 11 pallplatser under vinterns världscuplopp. Och i de två damstafetter som körts har Sverige slutat etta och tvåa.
Mästerskapet inleds för ovanlighetens skull med nymodigheten mixedstafett, en svensk paradgren. Ferry sa det dock själv igår, att många av de bästa nationerna inte har satsat så hårt på denna stafett, vilket har gett Sverige, som alltid ställt upp med bästa tillgängliga lag, en betydligt större chans. I och med att detta är öppningsdistansen på mästerskapet, satsar nu istället samtliga nationer stenhårt och kommer att starta med sina bästa lag, för att få igång sina bästa åkare direkt. Det blir tufft som tusan, det. Vilka lag nationer som Norge, Tyskland och Frankrike kommer att kunna ha!

Dubbla stafetter idag alltså! Medaljskörden summeras senare!

Så där ja!!

Jag tar tillbaka allt och hävdar den direkta motsatsen!!!

"Men vad talar egentligen för att Ida Ingemarsdotter ska kunna stå för en insats som slutar med medalj? Inte speciellt mycket..."

Så skrev jag igår, nedtryckt i skorna av alla dessa svenska vallamissar och undermåliga placeringar. Men när vi idag summerar sprintstafetterna så är Ida Ingemarsdotter den stora svenska hjältinnan!! Det var hon som på den näst sista sträckan, i Hellner-backen, gick upp och utmanade Saarinen, som på förhand hade förväntats köra stenhårt för att bädda Krista Lähteenmäki. Men istället gick Ida upp i täten och höll tempot uppe, bevisligen i en kanonform! Vid den sista växlingen exploderade sedan en toksugen Charlotte Kalla och fick direkt några meter, som sedan blev fler i Hellner-backen, när hon tryckte på för allt vad hon hade. Damernas final blev aldrig spännande. Kalla var helt överlägsen och defilerade i mål! Äntligen ett guld till!!

Och prispallen blev åter en nordisk fest, med Finland som tvåa och Norge som trea. Men guldet, det blev Sveriges!!

Och vilken makalös glädje för det svenska vallateamet och ansvarig Larry Poromaa! Så skönt att de fick lyckas direkt igen! Hade svenskarna bland de sämsta skidorna i hela fältet igår, hade de banne mig bäst av alla idag!

Stafett! Stafett! Stafett!

Tyvärr räckte inte riktigt herrarna Jönsson och Modin till. Eller ja, det var väl Modin som inte räckte till. Jesper tog slut på sin sista sträcka, efter att ha hängt med riktigt bra under sina två första. Men när Jahoujärvi satte fart så räckte inte Jesper Modin till. Trots en exploderande start på Jönssons sista sträcka så blev det inte bättre än en sjundeplats.

Men skit i det! Sverige kan vinna igen! Skidorna är tipptopp! Imorgon väntar damernas långa stafett! Kan bli hur kul som helst! Kalla är uppenbarligen i ruggig form, det går ju inte att tro annat. Ida Ingemarsdotter likaså. Kul kul kul!

Och alltså. En dag med två stafetter, och inget norskt guld! Herrarna var nära, men Hattestad fick se sig omspurtad av Canadas Devon Kershaw precis innan mållinjen. Snopet för Norge, och väldigt märkligt att inte Northug fick köra andrasträcka... Ett silver och ett brons blev det för Norge, och det betraktas väl hos värdnationen som ett litet misslyckande. Jag tänker bara hur vi reagerat här i Sverige över ett silver och ett brons...

Och finnarna fortsätter att plocka medaljer. Damerna tog alltså ett silver. De nordiska medaljerna rasslar in!

MEDALJKAMPEN:

Norge
5 3 3

Sverige
2 1 4

Finland
1 1 1

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, superkombination
Marit Björgen - guld, sprint
Marit Björgen - guld, dubbeljakt
Marit Björgen - guld, 10 km klassiskt
Petter Northug - guld, dubbeljakt
Petter Northug - silver, sprint
Eldar Rönning - silver, 15 km klassiskt
Petter Northug & Ola Vigen Hattestad - silver, teamsprint
Therese Johaug - brons, dubbeljakt
Martin Johnsrud Sundby - brons, 15 km klassiskt
Maiken Caspersen Falla & Astrid Jacobsen - brons, teamsprint

Sverige
Marcus Hellner - guld, sprint
Ida Ingemarsdotter & Charlotte Kalla - guld, teamsprint
Jens Byggmark - silver, slalom
Anja Pärson - brons, superkombination
Anja Pärson, Maria PH, Hans Olsson, Matts Olsson - brons, lagtävlingen
Maria PH - brons, slalom
Emil Jönsson - brons, sprint

Finland
Matti Heikkinen - guld, 15 km klassiskt
Aino-Kaisa Saarinen & Krista Lähteenmäki - silver, teamsprint
Aino-Kaisa Saarinen - brons, 10 km klassiskt

"Världens bästa vallateam"

...så brukar det heta. De svenska åkarna har världens bästa vallateam i ryggen. Visst är det så att de inte alltid får det cred de förtjänar. Men det är lite med en vallare som en ljudtekniker. Om ljudet är perfekt på en konsert, då är allt som det ska vara och väldigt få kommer på tanken att tacka teknikern för ett bra ljud efteråt. Minsta lilla fel, för svag sång, för starka trummor, en liten rundgång, och halva konsertlokalen vänder sig bakåt och titta irriterat på teknikern. Efter konserten klagar alla på det dåliga ljudet och vilket dåligt jobb ljudteknikern gjorde. Samma sak med vallateamet. Går svenskarnas skidor som smort är allt som det ska vara, går det trögt ska teamet bytas ut.

Men nu har de verkligen gått bort sig! Daniel Rickardsson, som nämndes som en av de stora guldfavoriterna inför loppet, slutade på 42:a plats!! 42:a!!!!! Formsprudlande Hellner var inte mycket bättre med slutade 32:a! Före dessa båda svenskar fanns åkare från Japan och USA i listan. VAD HÄNDE??!! Smått otroligt alltså... Bäste svensk blev Johan Olsson på en 17:e plats, långt ifrån de resultat man hoppades på. Detta blev ju istället värre än man någonsin hade kunnat drömma om. Visst att Hellner och Rickardsson ganska snabbt tappar suget och musten när de redan i början av loppet blir ikapp- och omåkta av de åkare som startade 30 sekunder efter dem. Men hur kan skidorna få vara så urusla en gång till??!!

Prispallen blev ändå en nordisk fest. Finlands Matti Heikkinen åkte hem Finlands första guld. Och bland de åtta bästa fanns tre finska åkare. Igår hade Finland fyra damer bland de åtta bästa. Kör finnarna på dopad valla? Helt plötsligt känns det som att stafettgulden kommer att bli en kamp mellan Norge och Finland, snarare än Sverige.

Man är ju utled på att se svenska åkare sucka sig igenom intervjuer alltså...

Och Norge plockade förstås sina medaljer även utan Northug. Ja, de la beslag på det som fanns kvar efter Heikkinen. Eldar Rönning åkte in som tvåa och Martin Johnsrud Sundby blev trea.

Fortsätter det i denna stil är Sverige snart sist i medaljligan igen.

Men imorgon får de svenska åkarna banne mig RYCKA UPP SIG!!! Sprintstafetter står på schemat. Emil Jönsson och Jesper Modin på herrsidan, Charlotte Kalla och Ida Ingemarsdotter på damsidan. Krönikör Karlsson i SVT tyckte att damlaget kändes som en starkare medaljkandidat. Men vad talar egentligen för att Ida Ingemarsdotter ska kunna stå för en insats som slutar med medalj? Inte speciellt mycket... Marit hoppar hur som helst sprintstafetten, så nu är Norge inte längre skyhöga och onåbara favoriter, utan bara jättestora favoriter.

Ett grattis till, Finland. Sen blir det krig.

MEDALJKAMPEN:

Norge
5 2 2

Sverige
1 1 4

Finland
1 0 1

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, superkombination
Marit Björgen - guld, sprint
Marit Björgen - guld, dubbeljakt
Marit Björgen - guld, 10 km klassiskt
Petter Northug - guld, dubbeljakt
Petter Northug - silver, sprint
Eldar Rönning - silver, 15 km klassiskt
Therese Johaug - brons, dubbeljakt
Martin Johnsrud Sundby - brons, 15 km klassiskt

Sverige
Marcus Hellner - guld, sprint
Jens Byggmark - silver, slalom
Anja Pärson - brons, superkombination
Anja Pärson, Maria PH, Hans Olsson, Matts Olsson - brons, lagtävlingen
Maria PH - brons, slalom
Emil Jönsson - brons, sprint

Finland
Matti Heikkinen - guld, 15 km klassiskt
Aino-Kaisa Saarinen - brons, 10 km klassiskt

Finlands första medalj

Ännu ett lopp på damsidan. Ännu ett guld till Björgen. Ännu ett silver till Kowalczyk. Ännu en medaljmiss av svenskorna.

Det blir allt mer uppenbart att Kalla inte riktigt räcker till i de stora loppen så länge de där två, norskan och polskan, fortsätter att törsta efter medaljer. Visst, OS-guld och -silver och Tour de Ski för tre-fyra år sedan. Men den som pluggat på inför det här mästerskapet vet att Kalla kom till Norge ruggigt laddad och i finfin form. Men det räcker inte till när de andra två också är i finfin form.

Nu undrar man ju om det blir någon medalj över huvudtaget på damsidan. Kalla 11:a idag, Haag på en 14:e plats. Nu kommer rapporter in om att Maria Rydqvist är sjuk och mycket osäker inför damstafetten. Känns som att medaljchansen står och faller med hennes medverkan. Utan henne har Sverige helt enkelt inte ett tillräckligt bra lag. Kalla har nog inte mycket mer att hämta individuellt. Haag känns helt enkelt inte i tillräckligt bra form för att kunna hota de bästa.

Imorgon ser vi fram emot att få se Daniel Rickardsson ta revansch efter vallafiaskot i dubbeljakten, genom att köra hem segern i herrarnas 15 km!

Och så tog alltså Aino-Kaisa Saarinen Finlands första medalj i dessa vintermästerskap. Ett grattis kan vi kosta på oss!

MEDALJKAMPEN:

Norge
5 1 1

Sverige
1 1 4

Finland
0 0 1

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, superkombination
Marit Björgen - guld, sprint
Marit Björgen - guld, dubbeljakt
Marit Björgen - guld, 10 km klassiskt
Petter Northug - guld, dubbeljakt
Petter Northug - silver, sprint
Therese Johaug - brons, dubbeljakt

Sverige
Marcus Hellner - guld, sprint
Jens Byggmark - silver, slalom
Anja Pärson - brons, superkombination
Anja Pärson, Maria PH, Hans Olsson, Matts Olsson - brons, lagtävlingen
Maria PH - brons, slalom
Emil Jönsson - brons, sprint

Finland
Aino-Kaisa Saarinen - brons, 10 km klassiskt

Vidare reflektion över dubbeljakten

Nja.

Reflektionen igår kväll blev sådär... Den sena timmen tvingade mig att summera det hela så snabbt jag kunde. Kontentan av gårdagens lopp, med alla enorma förväntningar, var väl att det blev ett antiklimax. Bortvallade svenskar, en helt slut Hellner som inte kunde svara upp mot Northug, en revansch för nämnde Northug som efteråt på presskonferensen sa saker som att det var bra att Hellner visade upp sig mot slutet så att folk fick se att Northug kunde besegra honom, en på förhand favorittippad Rickardsson som föll som en sten genom fältet redan på andra varvet av den klassiska körningen (förvisso pga en vallamiss, men han berättade också att han när han fått kontakt med den stora klungan igen föll, och tappade ytterligare mot täten). Nej, det var ingen bra dag, och trots att Hellner alltså stod för en bragd efter att systematiskt ha ätit sig genom hela fältet för att till slut prova att gå upp och köra för kung och fosterland i sin egen backe, så hade loppet en fadd eftersmak. Nog för att det finns fler svenska medaljchanser, men ändå. Det var inte så där man trodde att denna i OS så för svensk del otroligt lyckosamma distans skulle sluta. Nåväl. Som sagt, fler medaljer borde vara att vänta.

Det var nog det att Hellner ändå lockade fram lite samma känsla som i sprintfinalen när han verkligen gjorde ett seriöst försök att gå upp och köra i sin backe. För några sekunder han man ju tänka att det skulle sluta likadant som senast... Besvikelsen blev sedan så mycket större när man tvingades inse att det inte skulle göra det.

Idag kom beskedet att Northug stryker sig från herrarnas 15 km klassiskt imorgon. De svenska åkarna hävdar att han ändå inte var någon guldfavorit på den distansen, men visst ser det plötsligt betydligt bättre ut för det stora svenskhoppet Rickardsson nu! Han vann ju genrepet på denna distans i överlägsen stil, bl.a. efter att ha hjälpt en i ryggen envist fastbiten Northug till en tredjeplats. Glöm vallamissen nu, Daniel! Ut och ställ skåp!

Medaljer idag då?
Nja, damernas 10 km klassiskt är knappast en svensk paradgren. Det ska vara om Kalla kan visa att hon tagit ännu ett kliv i klassiskt. Anna Haag kändes tyvärr lite tam i dubbeljakten senast. Tja, om nån timme så där vet vi...

1-1

Så var det kvitterat. Herrarnas dubbeljakt haussades så fruktansvärt att man började undra hur det svenska laget skulle kunna missa medalj. Och inte blev man mindre uppjagad över synen cirka 20 minuter in i den klassiska delen: Rickardsson i täten, Olsson på tredjeplats och Södergren på femte. Det var bara Hellner som det såg lite trögt ut för, en bit bak i fältet. Sedan hände något. Rickardsson föll som en sten i fältet och helt plötsligt låg alla fyra svenskar samlade i slutet av den stora klungan som anförde hela loppet. Det blev uppenbart att svenskarna inte hade de bästa skidorna, Rickardsson hade direkt urusla, och man längtade till skidbytet.

I skidbytet hade Hellner över tjugo sekunder upp till täten, men det blev rätt snart ändå tydligt att det var han som skulle göra det, om någon nu skulle det. Några kilometer innan målgång såg det dock otroligt tungt ut. Hellner tog inga placeringar och såg sliten ut. Men så sa det strax innan Hellner-backen skulle passeras för sista gången bara pang, så hade Hellner helt plötsligt tagit sig upp till en position bland de fem främsta. Och precis som i sprintfinalen så försökte han. Han gav sig ut i ett eget spår längst bort i backen och körde allt vad han orkade. Hade inte mannen som låg längst fram varit Petter Northug, så hade Hellner fått en liknande lucka som vid sprinten, och haft en riktigt fin möjlighet till medalj. Men nu var det ju Northug. Och man riktigt såg hur han gav allt och svarade upp mot Hellners tokkörning, något som ledde till att Hellner fick nöja sig med att gå in som trea på toppen av Hellner-backen. Det skulle till slut visa sig att han fått göra sig av med för mycket krafter på att ta sig fram till täten så som han tvingats göra. Och Northug fick sitt guld, redan på andra försöket.

Kvitterat.

Imorgon, damernas 10 klassiskt. Allt annat än norskt guld är ju en superskräll...

MEDALJKAMPEN:

Norge
4 1 1

Sverige
1 1 4

Finland
0 0 0

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, superkombination
Marit Björgen - guld, sprint
Marit Björgen - guld, dubbeljakt
Petter Northug - guld, dubbeljakt
Petter Northug - silver, sprint
Therese Johaug - brons, dubbeljakt

Sverige
Marcus Hellner - guld, sprint
Jens Byggmark - silver, slalom
Anja Pärson - brons, superkombination
Anja Pärson, Maria PH, Hans Olsson, Matts Olsson - brons, lagtävlingen
Maria PH - brons, slalom
Emil Jönsson - brons, sprint

Marit sopar rent

Som sagt, vem ska stoppa Marit Björgen?

Det blir allt tydligare att det är på herrsidan som kampen mellan Sverige och Norge kan bli just en riktig kamp. På damsidan är Marit Björgen alldeles för överlägsen. Charlotte Kalla visade ju riktigt fin form rent åkmässigt i sprinten, så förhoppningarna inför damernas dubbeljakt var ändå försiktigt positiva. När loppet var över skulle det också visa sig att Kalla gjort sin bästa dubbeljakt i mästerskapssammanhang någonsin, med en fjärdeplats. Men upp till pallen var det alldeles för långt. Tidigt på den klassiska delen, ja direkt i princip, gick giganterna Björgen och Justyna Kowalczyk upp och satte en ruggig fart. Kalla och norskan Therese Johaug var de enda som orkade följa, men farten var för hög för Kalla som fick ge sig och se trion dra iväg. Samma trio höll sedan hela vägen in i mål. Och Marit verkar ju så urstark! Kalla hade ändå en del riktigt bra klassiska åkare bakom sig efter den klassiska delen, så hon gjorde ett riktigt bra lopp. Hade det inte varit för Björgen, så hade det blivit medalj. Men, som jag tidigare skrivit, det är som att man får räkna bort guldmedaljen direkt och istället se vilka som kan vara med att fajtas om en andraplats.
Anna Haag slutade 10, och beklagade att hennes kanske främsta medaljchans kom direkt då hon brukar vara trögstartad i mästerskap och behöver något lopp för att bli varm i kläderna.
Haag var dock inte näst bästa svenska, det var Maria Rydqvist som sexa. Tre svenska damer bland de tio bästa är ju ett väldigt bra facit på ett mästerskap, men i medaljligan räknas ju tyvärr bara medaljer och där rycker nu Norge.

Idag, om en och en halv timme, körs herrarnas dubbeljakt. Det ska bli fruktansvärt spännande om Hellners gnistrande form håller i sig! Och vad kan Daniel Rickardsson göra i en dubbeljakt? Och hur är formen för Anders Södergren och Johan Olsson, tia respektive trea på OS senast? Och på vilken sida har Petter Northug vaknat? Det är ju sant som han sa själv efter sprinten, det var ju inte hans största chans till guld, men att det ändå blev ett silver visade att han ändå är i en ruggig form. Han kommer att vara livsfarlig...

Finland har än så länge inte en enda medalj...

MEDALJKAMPEN:

Norge
3 1 1

Sverige
1 1 4

Finland
0 0 0

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, superkombination
Marit Björgen - guld, sprint
Marit Björgen - guld, dubbeljakt
Petter Northug - silver, sprint
Therese Johaug - brons, dubbeljakt

Sverige
Marcus Hellner - guld, sprint
Jens Byggmark - silver, slalom
Anja Pärson - brons, superkombination
Anja Pärson, Maria PH, Hans Olsson, Matts Olsson - brons, lagtävlingen
Maria PH - brons, slalom
Emil Jönsson - brons, sprint

Hellner-Northug: 1-0!!

Oj oj oj...

Har precis sett den individuella sprinten. Och vilken berg-och-dal-bana!!

Det började så fantastiskt fint med att alla fyra svenskor och tre av fyra svenskar gick vidare till semifinalerna. Dessutom föll, framför allt på damsidan, favoriterna på löpande band. Tankarna handlade snarare om vilka det egentligen fanns kvar som kunde hota, snarare än oro kring huruvida det skulle bli några medaljer alls.

Det vände så otroligt snabbt i semifinalerna. Det började med att Hanna Falk, som ju av väldigt många tippades som det största svenska hoppet på damsidan i sprinten, stod för en genomklappning, nästan likt den i genrepet gångna helgen då hon ju drabbades av yrsel och totalt slog av på takten. Hon kom iväg som en kanonkula i starten, men efter den tunga stigningen tappade hon allt och sjönk snabbt genom fältet och låg sedan sist och tog det lugnt i sin egen takt hela vägen fram till och över mållinjen. I den andra semifinalen fanns sedan alltså tre svenskor, varav Kalla kändes hur het som helst. Men precis så som man kunde ge sig tusan på så körde svenskorna i mål på plats fyra, fem och sex, efter alldeles för snäll och naiv körning. Det sista lilla halmstrået försvann då Kalla, i kalasfart och med bra utgångsläge på upploppet, blev stängd av en fransyska.
Helt plötsligt gick luften ur, och herrarnas semifinaler började också tveksamt med att Jesper Modin körde i mål som trea, bakom giganterna Hattestad och Northug. Men det skulle efter den andra semifinalen, som Hellner och Jönsson vann i stor stil, visa sig att Modins tid räckte till avancemang och vips hade vi trots allt tre svenska herrar i final.

Innan herrfinalen avgjordes som vanligt damfinalen, och denna vanns av Marit Björgen. Ohotad tog hon Norges första medalj i detta VM, och det i hennes på förhand sämsta gren. Här kan det så småningom skrivas historia. Vem ska kunna slå henne i de lopp hon väljer att ställa upp i...?

Och så då herrfinalen. Tre svenskar mot två norrmänn (och en est). Jönsson hade kört bättre och bättre för varje heat, och inledde också finalen bäst. Men i den tunga stigningen kom en norrman på vardera sida, och läget såg direkt hopplöst ut. Jönsson sjönk direkt till en fjärdeplats. Modin var förstås en bit bak och aldrig riktigt med i täten. MEN: Hellner, för dagen i överjordisk form, gjorde precis vad han gjorde i kvartsfinalen och susade från sista plats förbi hela fältet i stigningen. Han körde stenhårt, och fortsatte köra stenhårt resten av loppet. Ganska snart fick han en lucka på 10-talet meter, som han inte släppte förrän han åkte över mållinjen, på en skida! Bakom honom fick till slut Northug en liten minirevansch på Jönsson då han spurtade ner Emil i kampen om silvret. Men Hellner var totalt överlägsen! TOTALT! Och så oväntat! Och alltså ett brons till Emil Jönsson, och det gick verkligen inte att ta miste på hur glad han var över det, och över att ha brutit mästerskapsförbannelsen.

Marcus Hellner är dagens man!

SVT körde efteråt en repris på finalen med norska kommentatorer. Där fälldes några odödliga kommentarer:

‎"Perfekt om han bruker sine krafter nu, så kan norrmännen komma i backen sen." Norska kommentatorn när Hellner körde på upp till täten i stigningen.

"- Är det för långt fram för Petter?! - Nej då det är ikke det..." Norska kommentatorerna i det skede av loppet då Hellners lucka bara växte.

Men den bästa kommentaren fällde ändå mister Northug själv i SVT efteråt:
"Nu är det 1-0 till Sverige."

Det ska sägas att den kaxige norrmannen lät sig storligen imponeras av Hellner och på det sätt denne la upp sitt lopp. Stort i nederlagets stund!

Nu kan man ju knappt vänta till nästa tävling! Surt med en dags backhoppning nu...

Och Kalla, ja. Hon tycks ju trots allt vara i en väldigt bra form. Och förhoppningsvis kan hon bli lite förbannad av sin undermåliga körning i semifinalen och tända till rejält framöver!

Vilken perfekt start för det svenska laget! Det som först såg så mörkt ut, blev verkligen otroligt fantastiskt!

MEDALJKAMPEN:

Norge
2 1 0

Sverige
1 1 4

Finland
0 0 0

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, superkombination
Marit Björgen - guld, sprint
Petter Northug - silver, sprint

Sverige
Marcus Hellner - guld, sprint
Jens Byggmark - silver, slalom
Anja Pärson - brons, superkombination
Anja Pärson, Maria PH, Hans Olsson, Matts Olsson - brons, lagtävlingen
Maria PH - brons, slalom
Emil Jönsson - brons, sprint

Medaljerna?

Handbolls-VM, där Sverige på hemmaplan tog steget tillbaka in i världseliten och slutade fyra, och alpina VM, där Sverige skrapade ihop fyra medaljer, har precis passerat. Runt hörnet väntar skidskytte-VM med kanske fler svenska medaljchanser än någonsin tidigare. Och i sommar väntar sim-VM i långbana med världens bästa Therese Alshammar och supertalangen Sarah Sjöström samt friidrotts-VM med nya svenska stjärnorna Angelica Bengtsson och Michel Tornéus. Ändå känns det som att längdskid-VM, som faktiskt invigs idag och rivstartar imorgon med individuella sprinten är årets största sporthändelse för oss svenskar.

Det trissas och laddas och haussas och höjs förväntningar. I media framstår kommande längdskid-VM som rena mini-OS. Förväntningarna går nästan att ta på och överallt i media skrivs och talas det om tvekampen mellan Sverige och Norge, multipla svenska medaljchanser och om ett VM som har hittat hem och arrangeras på absolut bästa platsen. Inte märkligt att man själv börjar få lite sköna vibbar...

När de svenska chanserna inför VM bedöms så ska det ändå sägas att det allt som oftast betonas att detta förmodligen inte kommer att bli ett lika framgångsrikt mästerskap som i OS senast. Detta ska främst ha att göra med att programmet inte är lika anpassat för den svenska truppen som det var just i OS. Det är ändå i all denna hysteri väldigt svårt att inte rusa iväg och drömma om ett än mer framgångsrikt mästerskap än just OS. Varför inte uppåt en 10 medaljer??!!

Ska man dock se försöka se lite nyktert på det hela så gör man nog bäst i att sänka sina förväntningar. VM avgörs i Norge, där två av världens bästa åkare, Marit Björgen och Petter Northug, verkligen kommer att vilja vinna ALLT de ställer upp i. Och det är ju ett odiskutabelt faktum att de faktiskt KAN göra det. Och de båda KAN faktiskt vinna i ALLT! Det känns lite som att man måste bortse från dessa två superåkare och se till vilka som kan bli bäst efter dem. Och där ska väl Sverige ha en skaplig chans, det måste sägas!

Men hur många guld blir det? Hur många guld vågar man som minst hoppas på? Det är ju så otroligt svårt att inte hoppas på en seger för Emil Jönsson i den individuella sprinten imorgon. Han har trots allt spurtat ner Northug två gånger under säsongen, varav den senaste så sent som i söndags. Hans historia i stora mästerskap talar mot honom, han vann genrepet också inför OS i Vancouver men fick ju ge sig mot starkare norrmän i semin, och i VM '09 gick det inte inte heller bra trots att han redan då var en förhandsfavorit. Men kan det inte få bli hans tur nu då?!

Vi säger så, vi hoppas på det. Emil Jönsson når hela vägen fram och tar Sveriges första guld imorgon. Blir det Sveriges enda?

I damsprinten nämns Hanna Falk som en stor medaljkandidat, men jag undrar jag, när det väl kommer till kritan...

Charlotte Kalla har inte sin favoritsträcka med i detta mästerskap (10 km fritt), så det känns svårt att se henne ta något guld. Men någon individuell medalj borde det ju kunna bli. Kanske i skiathlon, eller varför inte 30 km?

Anna Haags form känns tveksam, och jag tror inte hon tar någon individuell medalj i VM.

Marcus Hellner har inte heller sin favoritsträcka med (15 km fritt), och får även han svårt att ta guld. Men liksom i fallet Kalla så borde det väl kunna bli åtminstone någon individuell medalj i någon av övriga sträckor.

Daniel Rickardsson vann genrepet i 15 km klassiskt, och gjorde det överlägset. Han tycks vara i toppform, och ska Sverige ta två guld så är nog detta Sveriges chans till det. SKa vi tro att Rickardsson får till det? Ja, det gör vi!

Anders Södergren säger sig ha en dröm om att vinna femmilen på VM i Holmenkollen. Normalt sett hade man ju absolut kunnat se det. Men i nuvarande form? Med en Northug på startlinjen som drömmer exakt samma dröm? Tveksamt. Kanske inte ens Anders blir bäste svensk här?

Långa herrstafetten då? Tror inte jag hört någon expert någonstans säga något annat än att Sverige vinner den. Men känns inte det lite för bra för att vara en realistiskt tippning? Även om Södergren var ett stort frågetecken inför OS senast, så är väl frågan om han inte är ett ännu större nu. Får han ens åka? Och hur är formen hos Johan Olsson? Norge kryddar med Svendsen från skidskyttet och får därmed ett komplett lag, som på hemmaplan verkligen vill ta revansch på Sverige sedan OS-missen. Ryssarna har flera superduktiga åkare. Nja... Medalj, mycket troligt! Men guld...nää, va...?

I långa damstafetten får Kalla och Haag dra ett litet för tungt lass för att det ska räcka till mot rakt igenom tokstarka Norge. Kanske att de inte ens orkar upp på pallen.

Sprintstafetterna? Kalla och Haag tog väl kanske den snöpligaste OS-medaljen av alla de svenska i just sprintstafetten, då de till slut blev ifrånåkta av ett tyskt lag som väl ingen hade nämnt som guldkandidat överhuvudtaget. Den sprudlande form de båda visat, Kalla med ett guld och Haag med ett silver, gjorde att förhoppningarna om en guldmedalj i sprintstafetten byttes mot förväntningar. Det skulle helt enkelt inte finnas några åkare som skulle kunna matcha dessa båda tokformtoppade svenskor. Men guldet blev till silver, och ett tag verkade det som att bara Kalla och Haag var de enda två som var glada för det.

Med denna långa utläggning vill jag säga att det känns nära till hands att tippa att Sverige ska få sin revansch nu. Men varken Kalla eller Haag känns inför VM så där ostoppbara som då var fallet.

På herrsidan känns det som att Emil Jönsson kanske kan bli lite för ensam. Men Sverige är en sprintnation och borde kunna plocka åtminstone en medalj i stafetterna, om än inte ett guld.

Så vad har vi...

Sex medaljer varav två guld. Inte så tokigt ändå... Svårt att tippa färre, i ärlighetens namn...

Imorgon börjar det!!!

Den skandinaviska medaljkampen

Vintern går på högvarv! Det gör också alla vintersporter. Idag har det första av de tre stora vinteridrottsmästerskapen avslutats. Då är det också läge att ta upp och från och med nu mer ingående följa den nordiska medaljligan! Det vill säga, den skandinaviska kampen om vilket land som lyckas bäst i alpina VM, längdskid-VM och skidskytte-VM. Senast det begav sig, 2009, slutade det så här:

Norge
10 guld 3 silver 4 brons

Finland
3 0 7

Sverige
1 3 2

För Norge plockade Björndalen och Northug sammanlagt 7 guld (om man räknar med stafetterna) och det ensamt hade ju räckt för en slutgiltig seger. På detta Ola Vigen Hattestad som vann guld både i den individuella sprinten och i teamsprinten, Aksel Lund Svindal som körde till sig ett guld och ett brons samt ytterligare en drös hedrande ströinsatser. En överlägsen seger över grannländerna.
Finland räddade sin andraplats genom sex medaljer i längd-VM.
Sveriges tredjeplats var givetvis ett fiasko, och bara Helena Ekholm (då Jonsson) lyckades köra hem en medalj av ädlaste slag.

Men nu så!
När alpina VM idag alltså avslutades kan vi med glädje sammanfatta medaljställningen på detta vis:

Norge
1 0 0

Sverige
0 1 3

Finland
0 0 0

Norge håller förstaplatsen tack vare Aksel Lund Svindals försvarade guld i kombinationen.
Sverige har alltså lyckats skrapa ihop hela fyra medaljer under det alpina VM, till skillnad från senast då det blev noll! Bara två nationer tog fler medaljer än Sverige; Österrike (förstås) som tog 8 medaljer och Italien som körde ihop till 6. Frankrike landade på lika många som Sverige.
Finlands egentligen enda hopp, Tanja Poutianen, floppade i sina tävlingar och därmed går Finland lottlösa från det alpina VM:et.

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, superkombination

Sverige
Jens Byggmark - silver, slalom
Anja Pärson - brons, superkombination
Anja Pärson, Maria PH, Hans Olsson, Matts Olsson - brons, lagtävlingen
Maria PH - brons, slalom

Och på torsdag börjar längd-VM! Efter Daniel Rickardssons seger i herrarnas 15 kilometer igår, samt Emil Jönssons seger och Charlotte Kallas tredjeplats i dagens världscupsprint, ser man ju inte så lite fram emot detta...