I grevens tid!

Härligt, härligt! Det börjar ta sig. Helena Jonsson gjorde vad hon skulle, ACO gjorde vad hon skulle, David Ekholm stod för ännu en bragdinsants, och Carl-Johan Bergman kämpade livet ur sig för att försvara den svenska silvermedaljen. Silver...utan Ferry! Skönt, skönt. Mixedstafetten håller på att utveckla sig till en riktig prestigegren, från att ha varit tävlingen där de största nationerna luftade laget och ställde över de bästa. Men så är det ju, varje nations två bästa herrar och två bästa damer. Det är ju egentligen så pass bra det kan bli. En herrstafett (eller dam-) innehåller nästan alltid svagare kort, i alla lag. Men här tävlar de bästa. Vad härligt att få plita ner en svensk medalj till. Och inga medaljer till vare sig Norge eller Finland...i Sydkorea, vill säga.
Det svenska silvret kom i grevens tid. Ty, i Liberec har längdskid-VM startat, och nu har Finland vaknat. Det blev guld direkt för Finland, i damernas 10 klassiska km. Ingen svenska bland de tio. Men än så länge sover ju den svenska björnen, Kalla.
I och med silvret behåller alltså Sverige andraplatsen i den nordiska medaljligan före Finland. Men nu, nu börjar kampen på allvar.

Norge
4 1 4

Sverige
1 1 0

Finland
1 0 2

Norge
Aksel Lund Svindal - guld, kombination
Ole Einar Björndalen - guld, sprint
Ole Einar Björndalen - guld, jaktstart
Ole Einar Björndalen - guld, distans
Lars Berger - silver, sprint
Aksel Lund Svindal - brons, super-G
Halvard Hanevold - brons, sprint
Alexander Os - brons, jaktstart
Tora Berger - brons, distans

Sverige
Helena Jonsson - guld, jaktstart
Helena Jonsson, Anna Carin Olofsson Zidek, David Ekholm, Carl-Johan Bergman - silver, mixedstaffet

Finland
Aino Kaisa Saarinen - guld, 10 km klassiskt
Tanja Poutiainen - brons, storslalom
Tanja Poutiainen - brons, slalom